När bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket, kan man genomföra ett arvskifte. Det som ligger till grund för arvskiftet är bouppteckningen, men också andra saker kan spela in. Det kan till exempel finnas en bouppteckning efter tidigare avliden make/maka, ett testamente som sätter arvsreglerna ur spel, osv. Det är lätt att det uppstår svårlösta problem och konflikter i den känsliga situation ett arvskifte innebär.
När man planerar för ett arvskifte, bestämmer man en dag för själva förrättningen. Det är viktigt, eftersom man måste veta exakt hur mycket som exempelvis finns på den avlidnes bankkonton den dag man bestämmer sig för att genomföra arvskiftet. I arvskifteshandlingen skall man först göra avräkning på skulderna och sedan skall man göra lottläggning, dvs. egendomen skall fördelas på lika stora lotter mellan arvingarna. I Sverige ärver man inte skulder, utan det är dödsboet som ansvarar för dem så långt det går. Kan dödsboet inte betala alla skulder, skall de efterlevande skicka en kopia av den registrerade bouppteckningen till borgenärerna för att visa detta, då skrivs resterande skulder av.
När arvskiftet är genomfört, avslutar man de flesta bankkontona, men det kan vara bra att ha ett konto kvar med pengar kvar på, eftersom man ofta måste göra ytterligare en skattedeklaration innan dödsboet avvecklas. Tänk också på att lämna kvar pengar så att det täcker en eventuell vinst vid försäljning av fastighet, aktier el. dyl.
